anslutning mellan hydrotermiska ventiler
faktorer som spelar en roll i förbindelsen mellan ventiler är graden av ventilationsbildning, ventilations livslängd, ventilationsdistribution, avstånd mellan aktiva ventiler, temperaturen på ventilations havsvatten och bottenströmreglering vid ventilationsstället. De första faktorerna är alla relaterade till den takt med vilken ny havskorpa bildas. Således är en grundläggande information spridningshastigheten för ocean ridge-systemet och mängden vulkanisk aktivitet., Som nämnts ovan är vulkanisk aktivitet längs mitten av Atlanten i allmänhet mycket mindre än i Stilla havet, och avståndet mellan enskilda ventilationssamhällen är mycket större i Atlanten än i Stilla havet.
allt vatten i världshavet beräknas strömma genom mitten av havet åsar och fly genom hydrotermiska ventiler en gång i varje 10 till 100 miljoner år. Som jämförelse fyller floderna oceanerna via den hydrologiska cykeln ungefär en gång vart 30 000 år., Därför är det absoluta flödet av vatten via flodinflödet lika med cirka 300 till 3000 gånger flödet av havsvatten genom hydrotermiska ventiler. Även om den totala mängden vatten som flyr från djupa havsventiler inte är stor, tyder det faktum att ventiler kan förekomma längs hela längden av mid-ocean ridge, och även på flankerna av utbrott av undervatten vulkaner, på att denna process är av global betydelse.
larver lekande från en ventilationspunkt källa måste förlita sig på bottenströmmar för spridning, snarare än flödet av vatten som flyr från ventilen., Axiella åsar stiger typiskt över 1,000 m i höjd över abyssal plains nivå och interagerar därmed med flödet av bottenvatten. Deras linjära geometri tenderar att avleda bottenströmmar att flöda parallellt med åsen, förbättra larver spridning och kolonisering av ventilationsställen längs den axiella åsen. Däremot kan rift dalar och andra bassänger uppflugen mellan de parallella axiella åsarna innehålla isolerade volymer vatten som har tröga flödeshastigheter begränsar larver spridning och kolonisering av ventilationsställen., Av dessa skäl visar distributionsmönstren i dagens vent fauna det starka avtrycket av timing och geometri av gamla plattgränser (Tunnicliffe och Fowler, 1996).